idag börjar jag i gruppterapin igen. känner mig mycket mer motiverad än förra gången när maria var sjuk och jag blev påtvingad kerstin. dessutom vet jag lite mer nu hur det fungerar eftersom jag gått några gånger. kommer antagligen vara så jäävla trött ikväll när jag kommer hem, och de närmaste månaderna kommer bli så himla tuffa.

är dock vid gott mod, och mitt humör steg ännu mer efter att jag pratade med melissa nyss. i helgen bär det av till henne, hadi och freja i södertälje. ska bli så roligt! träffa krypet och sitta med te och bolla tankar med en av de bästa vänner en larv kan ha.

humöret svänger visserligen mycket just nu, igår fick jag ett ångestanfall som gjorde att jag kände att jag lika gärna kunde skita i allt, gruppterapi, resan etc. men utan prövningar kommer jag inte framåt och framåt vill jag.

positiva larven!

efter 1 år, 4 månader och 2,5 vecka är jag fortfarande lika kär <3

veckan har varit ganska händelserik faktiskt, hunnit med en massa. fast såklart känns det som alltid att jag borde gjort mer. veckans favvodag var i onsdags när jag spenderade dagen hos moster carola i årsunda (hon med alla djuren ni vet ^^). ulla blev jätteglad på mig när jag hade med mig rödbetor, som ni ser på bilden smaskar hon i sig litegranna :)

förutom storstädning jag redan hunnit med idag ska jag bara slappa och gosa ihjäl sambon resten av helgen. vi lyxade igår och köpte hem en burk ben&jerry-glass. ny smak igen, men det dröjer nog innan vi smakat alla. lite sån tänkte jag smaska i mig ikväll, om jag har tur lyckas jag dra robert från datorn med för lite filmmys.

känns otroligt skönt med vår ekonomi just nu, vi har lyckats spara en rejäl buffert för vintern. mitt (vårt numera) sparkonto har aldrig sett på maken kan jag ju säga. det är liksom såpass att jag vill ut och handla bara för shoppandets skull, annars brukar det mer vara att jag behöver saker.

på tisdag hoppar jag på dbt-gruppen igen. livet går i rätt riktning just nu, även om jag mår rätt kass i skallen. försöker hålla kvar de positiva tankar som svishar förbi ibland, och tänka på det jag har. robert, familj, vänner och djuren. det är ändå mer än mycket! 

sedan vi adopterade virus från katthemmet har utsprätt kattsand från lådorna märkbart ökat. lite sand utanför blir det ju alltid, trots att vi har en matta brevid som ska fånga upp det värsta. som det är nu är det sjukt mycket, som sprider sig i hela huset. jag har trott att han antagligen bara krafsar extra mycket.

neeejdå. visste inte alla att det är en perfekt liten leklåda, med massor av sand att slänga sig i och jaga sandkornen? vadå att det är lite bajs däri, det gör det hela ännu roligare. sprätta mest den som sprätta kan!

jag hoppas han lugnar ner sig lite efter kastrering >.< 

opus har lyckats bli sjuk. jag har fått nog av att besöka veterinärer nu. innan helgen ringde jag och pratade med en veterinär iaf, och vi fick en tid på måndag morgon. under helgen blev han inte ett dugg bättre, han var så dålig i magen att när sambon skulle lyfta honom målade han rummet brunt.

på vägen dit igår gjorde han ner sig i kattburen, något vi sa till receptionisten när vi var framme. hon sa åt oss att sätta oss ner och vänta! vi fick själv fråga var vi kunde hämta papper. i övrigt är vi jättenöjda med vår djurklinik, men jag blev ganska så arg då.

självklart lyckades det rum vi var i när vi var där med marwin bli ledigt. det var lite småjobbigt, även om alla rum säkert ser likadana ut.

det blev hursomhelst kläm på mage, kik i rumpan (^^), och massa sånt. vi fick lite fibrer som skulle återställa magsystemet eller nåt sånt, köpte specialmat för känslig mage tills han blir bättre (19 spänn för en pissliten burk!) och pencillin utskrivet. de fyllde också på med vätska i hans nacke, det kändes jätteskumt att röra där sen, en stor ballong. nu har den sjunkit ner i ena frambenet så han har lite problem med balansen ^^

så mycket veterinärbesök det varit på senaste tiden har jag aldrig behövt göra. självklart är de nödvändiga, men det har blivit för mycket för mig nu.

i söndags krashade jag. jag har försökt att göra mindre, men jag kan helt enkelt inte varva ner. även om jag sitter vid datorn och spelar wow är jag hyper på något vis. sitter bara och tänker på vad jag skulle kunna göra för nytta istället.

det hela slutade med att jag och sambon var helt utpumpade på energi. vet inte hur det skulle gå för mig utan honom, han är verkligen min stöttpelare. det känns både läskigt och skönt. jag är så jävla rädd för att vara beroende av någon och det är jag av honom. han säger att vi är beroende av varandra så det kanske inte är så farligt som mina tankar vill få det att verka.

det jag måste komma ihåg i alla lägen är att tankar bara är tankar.

jag tror jag faktiskt är tvungen att ge upp nu. vet inte vad jag mer ska göra för att få personen jag tänker på att förstå att jag vill ha vår vänskap. ursäkten att x har mycket att göra räcker inte för mig efter snart ett halvår. nog sjutton skulle man under den tiden ha hunnit åtminstone kanske svara på ett sms. och har man inte pengar på mobilen kan man ju slänga ett gboksinlägg nånstans och förklara det.

eftersom jag är som jag är har jag trott att det bara beror på att jag är nojjig. för nojjig är jag. men jag får ingen somhelst respons, utom då jag ringt och tagit upp det. då har x försäkrat mig om att allt är som det ska. jag kan inte förstå hur det kan vara det när jag går och är orolig och när jag skriver sms, på msn och gboksinlägg  är jag utan svar 90% av gångerna.

det här gör mig otroligt ledsen, för jag tycker så mycket om x. jag trodde det vi hade var en sån vänskap som skulle vara för livet. vet bara inte vad mer jag kan göra just nu. 

mår inte på topp nu heller. jag visste ju att ronja inte var helt frisk, men jag var liksom inte beredd ändå i fredags när mamma ringde och sa att nu var det dags. han hade slutat tvätta sig och sådant. jag fick avbryta tvättid, dra ut mat ur ugnen och ringa till folket som skulle komma och laga vår kyl som hade gått sönder att jag var tvungen att åka iväg.

jag tror ronja förstod vad som var på gång, men han var ändå lugn. när vi väntade i ett rum på veterinären fick han lite blötmat och låg och kurrade som en tok. jag höll honom i famnen när han somnade, på ett sätt var det hemskt att känna att han blev helt slapp, men på ett annat vis var det skönt att han fick känna en sista trygghet innan han joinade marwin i katthimlen.

det var ju dags och för hans bästa, men det gör så ont. han har liksom funnits där ända sen jag var liten. 

usch, inte mycket positiva känslor att försöka suga åt mig.. 

älskade älskade ronja. du berikade mitt liv i 14,5 år. kommer aldrig aldrig aldrig glömma dig.

i år hade jag faktiskt inte tänkt följa idol, utan den jury som varit med varje säsong. jag tyckte att det kanske var dags att de la ner. det tycker jag visserligen fortfarande, de hade kunnat ha det ETT år och sedan nöja sig med framgången. men eftersom allt handlar om tittarsiffror och att tjäna pengar så.. ja, det kommer nog fortsätta flera år till.

hursomhelst har jag missat alla program hitills, men så upptäckte jag att jag kunde ju se dem på hemsidan. det är fortfarande ett jävla mysterium varför jag gillar det programmet. alltid kul att ha något att se på tv:n dock, det är inte ofta det är något jag vill se ^^

för övrigt har jag och sambon blivit besatta av soundtracket till nightmare before christmas, det spelas om och om igen dagarna i ända (inte dagarnas ända alltså, utan HELA dagarna ^^). kul att återupptäcka musik, dessutom när det är från en av mina favoritfilmer. 

var terapi på schemat idag igen med. det känns verkligen skitskönt att ha kommit igång igen, dessutom märker jag hur mycket jag lärt mig den tiden jag gick utan terapi. jag tvivlar starkt på att jag hade kommit såpass långt om jag istället fortsatt med kerstin, det tog bara på psyket.

det jag tränar mest på nu är att vara medvetet närvarande. det är svårare än det låter, att verkligen satsa all koncentration på det man gör precis i nuet. jag börjar få mina knep dock, även om det är assvårt.

det känns som en bra dag idag. lyckopirr i magen, fint väder, gos med katterna och med moa som är här på besök några dagar när mamma jobbar nätter. sen vet jag ju att jag kan svänga så allt känns bajs om en timme, men det får jag ta då. just nu ska jag njuta av det jag känner för tillfället :)