har aldrig sett mig själv så. visserligen har jag starka åsikter om vissa saker. miljö till exempel. jag menar inte att man måste gå med i värsta greenpeace-grejen, men ta sopsortering. jag tycker att folk som inte sorterar (vilket nuförtiden är väldigt underlättat med alla miljöstationer, välsorterade sophus och kringkörande miljöbilar) helt enkelt är lata. det är sådan liten ansträngning som gör så mycket!

eller rökning. jag har själv rökt i perioder, och jag tycker att jag var precis lika dum i huvudet som jag tycker de som röker nu är. jag tror det som gjorde att jag slutade röka helt var att jag växte upp och mognade som människa. jag insåg helt enkelt vad jag gjorde mot min kropp och hälsa. är man 40 borde man kanske ha mognat? eller? sen är det ju upp till var och en. i viss grad. först gör man bara sig själv illa (borträknat passiva rökare man utsätter), men troligen dör man i förtid, möjligtvis i smärtsam utdragen cancer som psykiskt skadar alla närstående.

sen kan man ju naturligtvis vara en bra människa på andra vis trots att man inte sorterar sina sopor eller är rökare, jag dömer inte ut människor på det viset. men jag skulle gissa att den sortens bestämda åsikter är vad som gör att i detta fall min mor tycker jag är en liten moraltant. först tog jag det som kritik, men var det ett tyckande som grundar på den sorten av mina åsikter är jag nog en stolt moraltant!

jag kämpar ständigt mot min skalle som vill övertyga mig om vilken dålig människa jag är. men utan att känna mig skrytsam kan jag nog säga att jag tycker jag är en rätt bra människa i många avseenden. självklart inte utan brister, såna har jag mer än jag kan räkna hårstrån på skallen.

ångesten har varit påtaglig idag, men jag har tagit mig igenom det. är än en gång tacksam över att min sambo orkar med mina humörsvängningar. jag tror även jag blivit bättre på att inte ta ut det på honom, som jag tyvärr måste erkänna att jag gjort mycket förr.

vi har idag fyndat begagnad säng från blocket, vi utökar vår 120 centimeters säng till 160 (mot sambons vilja egentligen, han tycker sängen blir för stor då). både stomme och resårmadrasser för 700 spänn. med vår ekonomi var det som hittat. först var vi lite skeptiska till att köpa begagnad säng, men vad tusan. det finns överdrag att köpa till madrasserna, sen har man ju bäddmadrass med lakan. har man inte jobb, får man ta det näst bästa alternativet. för nuvarande huserar den i mammas förråd, då säljarna råkade bo på samma gata som hon, snacka om att världen är liten! förhoppningsvis kan vi få tid i veckan att ta hem den.

vi fick moa på köpet i två dagar nu oxå, så vi har avnjutit promenader med båda hundarna. synd att de inte gillar varandra mer bara. eller ja, bamse älskar ju alla hundar, men moa uppskattar inte att han vill nosa henne i baken och avböjer alla initiativ bamse tar till att busa. han får ändå credit för att han fortsätter försöka och inte stämplar henne som surbitch.

ska nog krypa ner om en stund, robert har nog värmt upp sängen nu så jag kan ligga varmt och skönt och lösa lite korsord eller läsa innan jag somnar. mys.

efter en halvt sömnlös natt och morgonpass på bassängträningen mår jag lite bättre idag. har varit mindfull och bara gjort det jag gör för stunden utan att försöka tänka alltför mycket på resten av dagen som ska fyllas ut. lagat mat utan att tänka för mycket på att jag lagade den för att få lunch, utan mer för att göra något att skingra tankar med.

det som oftast funkar bäst för mig är att bada, gärna med skum eller badsalt som luktar mycket. idag tände jag doftkruset med en av de senaste inköpta oljorna. karibisk sjöbris.

nu har jag dock hamnat i en liten rastlös kris igen. vet så mycket jag skulle vilja göra, men det är orken. jag vill rita, måla warhammer, fortsätta pyssla med fotoalbum etc. landade lite nya dekorationer på hallgolvet från tradera idag med, väntar två leveranser till. känns som posten är seg denna vecka, allt har tagit lång tid att få hem.

ska försöka aktivera mig med något iaf, städa hallskrubben vore ett väldigt projekt. väntar först på att hamstern kommer hem, tänkte äta mellanmål när han käkar lunchrester. skorpor och frukt tror jag det får bli. namnam.

jag har haft känslan sedan jag vaknade i morse. rastlöshet, ångest, ilska i kroppen. jag försöker hålla emot men det går inte så vidare bra. det känns som jag plöjer undan allt vänligt som kommer i min väg och behandlar folk illa. är det verkligen medicinsänkningen eller är jag helt enkelt såhär, men döljer det bättre i vanliga fall? jag vet inte. men jag rekommenderar alla att hålla sig borta för sitt eget bästa, för jag är ond och med mig följer bara gnäll och elakhet med.

har just återupptäckt (händer varje vår) en av de jobbiga sakerna med värmen för mig. särskilt när jag är stressad. jag blir så jäkla varm och börjar svettas som en gnu!

skulle nyss ut med bamse innan jag snart ska med bussen ner på stan. fullpackad med sopor och kompost med bamses koppel i ena handen. mobilen ringde, som var nerklämd i jeansfickan såklart. lyckades svara samtidigt som jag fortsatte stapla mot sophuset. bamse brukar aldrig bry sig om andra människor, men nu såg han en gubbe som han bara lära hälsa på. mobilen flög iväg, jag böjde mig för att plocka upp den samtidigt som bamse strävade mot farbrorn och då ramlade ju gamla potatisar ur kompostpåsen. suck. snacka om typiskt mig!

jaja, ner på stan för lunch med världens bästa hamster! :)

känner verkligen av min medicinsänkning. mår bajs rent ut sagt, men jag vet ju att det inte är så illa som det känns. sambon får dock påminna mig ganska mkt. är så otroligt rastlös oxå, så fort jag inte gör något börjar det klia i hela kroppen.

var till en läkare idag angående huvudet, troligen utdragen migrän eller spänningsmigrän som jag trodde. fått piller och ska snacka med min sjukgymnast. kollade blodvärden som var en bit under lägsta gränsen, så det blev en massa broccoli vid sidan om lunchen.

fick en väldigt trevlig läkare för ovanlighetens skull, kanske borde passa på och välja en familjeläkare. skulle vara rätt skönt att ha samma hela tiden så personen har lite koll på ens sjukhistoria.

igår var det fjortiskalas för hela slanten när mina kusiner fyllde år. det var riktigt trevligt och gott fika! åkte dit tillsammans med en av mostrarna och en annan kusins lilla 10 månaders. har inte umgåtts med henne så mkt men hon gillade mig. bäbisgos! börjar mer och mer komma över min babyskräck, som går ut på att jag inte vågar peta på barn av rädsla att de ska gå sönder. nu kan jag plocka upp dom utan problem och gulla. fast jag föredrar fortfarande när de ler och inte skriker :P

jag skulle vilja skriva om vilken bra dag jag haft hitills, men tyvärr. tredje dagen med spänningsmigrän, jag är på gränsen till nervsammanbrott.

paus för svordomar.

bamse hittade just pipen, hans pipleksak i form av en haj. inte direkt vad min skalle behövde just nu.

ja, hursomhelst. är så jäkla rastlös för att jag inte kan göra någonting, jag har inte tålamod till att se film efter film utan att pyssla med något samtidigt. blir att ringa hälsocentralen på måndag om huvudet, ska även boka tid för hälsokontroll, kolla blodvärden osv.

haha, nu kom bamse med sin tygknut istället. tror han försöker säga mig nånting. ska nog landa i soffan och lyssna på tystnaden en stund, och kasta lite leksaker åt busvovven. han upptäckte just att han har en svans nu med, hahaha!

grattis hamster 26 år! horray!