slutade på akuten inatt. vaknade av smärtan i gallan, kände direkt att det inte stod rätt till, så tog en smärtstillande och väckte sedan sambon och sa att det var dags att åka in.

som tur var verkade det ganska lugnt på akutmottagningen i gävle, jag fick nästan direkt komma in i ett rum där de tog blodprover och satte in ett "flygplan" (sån där grej så de kan spruta in medicin lättare ^^). Fick prata med läkaren och en spruta i skinkan. inte lilla nålen heller, kommer aldrig glömma sambons ögon när han såg den, haha. efter en stund fick de ge mig ännu en spruta eftersom den första inte hjälpte, samt smärtstillande som gick direkt till blodet. jädrar vad varm jag blev i hela kroppen då, haha :)

när det verkade som smärtorna lagt sig fick vi åka hem, med löftet att vi skulle slippa betala dubbelt om vi behövde komma tillbaka igen samma dag (300 för ett akutbesök känns tillräckligt med vår ekonomi).

vaknade nyss, men känner att jag skulle kunna sova massa mer. troligen allt de pumpade i mig som gör mig trött ^^

övrigt är förkylningen värre också, har knappt någon röst nu. dessutom har jag fått jävliga nyheter från psyk, men det orkar jag inte riktigt gå in på. låt mig förkorta det till att alla prioriteras före mig, trots att jag varit där såpass länge nu.

massa ros till sambon som finns för mig vad som än händer, och till melissa som bara av att finnas utstrålar positiv energi till mig, ända från södertälje! 

även om väldigt mycket är ovisst och jävligt jobbigt just nu, märker jag vilka framsteg jag har gjort och fortsätter göra. att jag hållt mig till små steg framåt det senaste året, gör att nu när jag varit tvungen att backa en bit, kan ta ett stort kliv till nästan samma ställe igen. om ni fattar vad jag menar? ^^ jag är ju SÅ bra på att förklara saker. *harkel*

det har varit en seg vecka, sambon har varit jättesjuk och inte orkat mer än att ligga i sängen och spela final fantasy (^-^). jag har försökt hålla ikapp med hemmasysslor och samtidigt tagit mig iväg och lekt med dennis och jobbat på katthemmet. 

dock är nu jag totalt uppenbart nedsmittat med sambons skumma förkylning eller vad det är (massa trött, ont i kropp och huvud, hosta tills man kvävs i stort sett). har inte kommit till det värsta stadiet än (vilket sambon är på, där man hostar tills man kräks), vilket skrämmer mig med tanke på hur min hals känns nu. förutom det har jag också haft 3 gallstensanfall på 5 dagar. ett av dem var så kraftigt att jag efter 2 svagare smärtstillande och 1 stark (med morfin i liksom) fortfarande hade ont. råd om vård tyckte inte jag skulle åka in förrän det gjorde så ont att det var jätteakut, annars skulle jag bara få sitta och vänta. tack och lov har vi inte behövt göra något besök på akuten.  

det är mycket just nu. på ett sätt mår jag ganska skumt, men på ett annat mår jag faktiskt bra. trots trötthet, extra ångest osv kan jag se det bra jag har just nu. fortsätter försöka tänka positivt och det hjälper de flesta stunderna :)

hade tänkt sjukanmäla mig på katthemmet imorgon på kvällen, är ju inte direkt på topp. men när helena ringde och sa att det krisat till lite och ingen fanns ledig att gå samma pass som mig, och frågade om jag kunde åka dit ensam och påbörja kunde jag inte säga nej. allt som fanns i min skalle då var att jag måste ha gjort mycket bra intryck på de andra som jobbar för att de ska lita på mig såpass att låta mig åka dit ensam. känner mig nästan lite stolt faktiskt ^^ det kommer att komma någon när jag varit där ett tag, antingen helena eller ing-marie, efter att de slutat jobba, men ändå! 

jag blir anförtrodd nyckel till katthemmet, att ge mat, specialmat till mimmi&moltas som är sjuka, och eventuell medicin till ett par andra, släppa ut katterna så de får mingla (gå lösa i huset så de kan sträcka på benen och leka lite =)) etc.

mitt självförtroende känns väldigt bra just nu :)

dagen har faktiskt varit väldans bra! trots att jag inte gjort något "speciellt". har tvättat en akutmaskin (finns en sån för nödfall i tvättstugan ^^), städat lite, småpysslat som vanligt och till och med fått ro att teckna! allt jag gjort annorlunda idag var hur jag sorterade och värderade tankarna. nog är det svårt och jag kommer somna som en stock när jag lägger mig, men med lite träning blir det nog lättare. mycket av den färdigheten har jag dbt:n att tacka för, jag har lärt mig massor där. och förhoppningsvis fixar sig det med terapeut när maria slutar så jag kan lära mig mer! 

go positiva larven!

jag påminner mig själv om vad jag skulle försöka med det här året. göra det bästa av varje dag. ska försöka att inte låta det negativa ta så mycket energi nu, och försöka fokusera på de bra sakerna istället. att vakna med den tanken gjorde min morgon mycket trevligare nu. havregrynsgröt, te och nypressad juice (typ den bästa julklappen, citruspress av sambons föräldrar, nästan FÖR gott) och sen kan dagen börja. 

och dagen är ju faktiskt full av möjligheter! :D 

jag trodde inte man kunde älska en människa såhär mycket <3

jag orkar fan inte nu. ett telefonsamtal så känns det som jag vill leta fram rakblad och skära sänder pulsådrorna. varför kan inte något vara enkelt?

som jag känner just den här stunden vill jag vara klar med terapin (haha, yeah right med resurserna psyk har här. men iaf) så vi kan flytta från den här jävla stan. så slipper folk mig. egentligen tycker jag att sambon skulle behöva slippa mig med, men så tycker inte han och jag tänker inte göra något han inte vill (^^).

vet iaf en person som skulle bli nöjd om vi flyttade.  

jag vet att mina vänner med katter förstår exakt hur det känns när man ska åka bort och lämna dem ensamma. varför är det så svårt för de som inte har katter att fatta det? typ syrran. var skrev jag att jag var besviken på att hon inte orkade vara här fast hon var jättesjuk?

guuud. orka. allt vi ville var att hon skulle ha ringt när hon åkte härifrån, men det fick vi inte veta förrän vi ringde och skulle kika hur det gick att bo här med dem. skulle jag vara djurvakt åt någon, inte fan skulle jag bara åka därifrån utan att säga något (även om de fick mat varje dag), för TÄNK OM man hade kunnat få dit någon annan som kunde bo som nödlösning.

både jag och sambon har tappat förtroendet för henne, han mest tror jag. ja, hon var jättesjuk, klart man vill vara hemma då. MEN MAN RINGER!

ibland önskar jag att det bara gick att klippa av släktband, för det blir alltid så att jag får känna mig som det svarta fåret. hade det inte varit för att jag hade robert som tycker lika som jag, hade jag direkt känt att jag hade fel (hej borderline). säger någon att jag har fel så antar jag att det är så. måste jobba en hel del med det.

övrigt då (vilket är svårt att tänka på just nu för jag är bara så trött på att hon inte kan fatta).

katthemmet igår. fia var här i lördags, det var massa mys. theodor är på bättringsvägen, han äter mkt bättre. men jag mår mest bajs just nu. vaknade faktiskt på en bra sida idag, tills jag läste syrrans blogg. sambons dator är paj med, ekonomin är kass. igår bråkade vi med, som vi typ gör väldigt sällan, mindre än "normalt" skulle jag tro. sen efteråt kommer man på att bråket började av värsta fjantgrejen. doh.

ochjadetärbaragnällnumenjagärbarasåless.

fick faktiskt ett samtal från syrran idag där hon bad om ursäkt. kändes bra i själen.

sen har jag fått en award också! fast jag måste lära mig göra länkar innan jag får till det inlägget ^^ någon som vet hur man gör? :P