rätt segt nu de flesta dagarna faktiskt, men idag var extra jobbig. vaknade redan runt 8 och åt frukost, efter det bredde bara dagen ut sig som en stor tomhet. jag landade i sängen igen för 4 timmars mardrömmar där jag bland annat mumlat halvt vaken halv i sömnen: "vart är tanten som målar?" eller nåt liknande. sambon fattade ingenting ^^

jag var helt beslutad att skolka från gruppterapin, allt kändes helt jävla meningslöst. vad sjutton skulle det hjälpa med terapi när jag är helt hopplös?

men! jag lyckades övervinna tankedemonerna och släpade mig in i en dusch och åkte dit. jag var inte helt närvarande hela tiden, men det känns så himla mycket bättre nu, även om jag inte riktigt trodde det skulle göra det.

min kväll är blev helt upplyst när jag läste melissas blogg. jag hade redan gissat mig till att det på nytt gömde sig ett kryp i hennes mage, men att det skulle vara två blev en smärre chock. grattis sötnosar!